Jag vill bryta mina mönster. Göra saker det här året som jag aldrig har gjort förut. 

Det bara dök upp i huvudet. Att jag ville skaffa mig ett par inlines. Och en long board. 

Inlines är ganska rimligt ändå. Vi åkte väldigt mycket inlines som barn. Jag kände att jag borde vara bra på det. Long board är lite mer av ett långskott. Jag har aldrig i mitt liv stått på en bräda. Inte vad jag minns i alla fall. Det känns ganska svårt. Men det är därför jag borde göra det.

Skit samma om jag ramlar och skrapar knäna. Det ska väl kännas att man lever.

Andreas var skeptisk till båda idéerna. Främst på grund av mitt skrytande över hur bra jag var på att åka utförsskidor. Det höll han inte med om. Jag trodde även jag skulle vara bra på att ro gummibåt efter Andreas när han simmade. Det gick åt skogen. Han var så orolig att han inte ville att jag skulle åka själv. Men väl ute på ostadiga ben så gick det ganska bra. Andreas var imponerad!

Och idag var vi ute igen. Jag rullade, Andreas sprang. Från Palma till Can Pastilla och tillbaka. 20 km. När vi kom hem igen hade jag ganska ont i benen. Jag ska komma ihåg att inte sätta träningsbyxorna innanför pjäxorna. Och inte dra åt för hårt. Annars gick det hur bra som helst och det är jättekul! Perfekt de dagarna jag inte orkar springa men ändå vill ta mig ut och göra något. Att bara gå blir för långtråkigt. Inlines är perfekt!

Det roligaste är att jag kan hänga med Andreas när han springer långt. Jag orkar springa max 10 km och det går inte snabbt. Det här är hur bra som helst.

Jag måste bara lära mig att bromsa bättre i backar. Det är svårt!