Vilken lördag! Med risk som att låta extremt gammal var det som back in the days.
Det är intressant med barndomsvänner. Vänner du träffar senare i livet har en tendens att göra ungefär samma saker som du. På Mallorca känner jag ju mest svenskar eller andra som nyligen flyttat dit. Och många som gör ungefär samma saker. Driver företag, frilansar inom web eller som jobbar på mäklarbyråer.
Det enda jag har gemensamt med mina barndomsvänner är just barndomen. Minnen. Människor.
Varenda en i vårt lilla gäng från skoltiden gör HELT olika saker. Vi bor på olika ställen. Har valt helt olika liv. Alla har olika yrken och livssituationer. Vilket såklart är spännande att höra om. Men det slog mig när vi satt där i gräset på Gröningen att vi förmodligen inte skulle blivit vänner idag. Vi hade aldrig korsat varandras vägar eftersom vi gör så olika saker. Men det är väl just det som är charmen med barndomsvänner.
Och ändå har vi så kul när vi ses. Det är väl som den där klyschan. Det är oftast som om tiden stått stilla.
Jag och Andjelka. Since 1994.
På torsdag åker jag till hettan och jobbet på Mallorca. Om biljettpriserna lugnar ner sig kommer jag till Sverige igen i slutet av juli. På torsdag kommer jag få sitta i Berlin i fem timmar. Direkt flyg kostade från 4000 kr och uppåt. Galet.